Bloggtips

Bloggar om lärande:

http://pedagogbloggar.se/
http://annemariekorling.blogg.se/
http://www.sprakmakargatan.se/
http://ulftornberg.blogg.se/

http://inasbangla.blogspot.com/

Litteratur

Bloggen möter undervisningen av Lisa Greczanik
Bloggtider av Lars Våge, Erik Stattin och Gunnar Nygren

Internetfaror

Fyra gyllene regler:
•Aldrig lämna ut adress eller telefonnummer
•Aldrig möta någon ensam
•Inte chatta eller kommunicera med någon som väcker obehagskänslor
•Alltid ha ett kritiskt förhållningssätt till det man läser på nätet

Schysta bloggverktyg

Det finns många olika bloggverktyg som är gratis. En del innebär att man har reklam i sin blogg. Andra att man ger den som tillhandahåller verktyget rätten till t ex bilder som publiceras på bloggen.

Skolan i världen perspektiv

Genom att jobba i en blogg blir klassrumsarbetet en angelägenhet i verkligheten och inte bara inom skolan. Eleverna kan knyta det de skriver genom länkar till annat material om samma ämne t ex artiklar. De kan få kommentarer och svar på frågor och framför allt synas i autentiska, verkliga sammanhang.

Bräckegymnasiet bygger en skola i Bangladesh.

Tillgängligt för föräldrar

Med en blogg blir skolarbetet tillgängligt och synligt för föräldrar. Om klassen har en öppen kommentarsfunktion kan de gå in och bidra med sina synpunkter.

Språkutvecklande

Genom att det finns olika mottagare så får eleverna träna sig i att formulera sig så att olika människor kan förstå och tolka det de berättar om.

Ett vidgat textbegrepp

I kursplanerna i svenska nämns det vidgade begreppet. Med ett vidgat textbegrepp menas att skolan förutom läsning av skriven text även ska lära elever att "läsa" och formulera sig i text t ex som bild och film.

I en blogg kan man formulera sin kunskap i kortatexter men också som bilder, videoklipp och ljudinspelningar.

Dialogiskt klassrum

Bloggen ger möjligheter att:

- lära tillsammans

- kommunicera ny kunskap

- tala/ berätta om sitt lärande

Varför i bloggform?

Många lärare introducerar någon form av loggboksskrivande i det pedagogiska arbetet. Det kan vara så enkelt som en skrivbok där läraren ger respons på elevens tankar om hur skolarbetet fungerar och framskrider.

I bloggen ryms möjligheten att visa resultaten, det nya man lärt, och samtidigt synliggöra arbetsprocessen, hur lärandet vuxit fram.

Kurs i Tema och bloggning

I dag har vi börjat kursen i hur man kan använda en blogg i tematiskt arbete.

Börja ett temaarbete

För att komma igång med ett tema med eleverna är det bra att under en tid, en dag eller flera, helt fokusera på temat man valt. Se till att det flödar av inspirationsmaterial som berör temat. Eleverna ska få möjlighet att verkligen börja fundera över vad de vill veta och jobba med. De behöver känna att det här temat är det viktigaste som finns att undersöka i världen. Temat måste kännas! Inspiration kan hämtas ur till exempel:
- En läsupplevelse
- Ett studiebesök
- En inspirationsdag med olika aktiviteter
- En film
- En bild
- En berättelse
- En resa
- Ett besök av en speciell person

Material och inspiration till ett tema

Att hitta material till ett temaarbete är en fas då det är bra att vara helt förbehållslös. Väldigt olika slag av material kan vara bra för att väcka inspirationen och vidga vyerna. Ta in från alla håll. Ofta kommer tipsen från helt andra sammanhang i livet än det som har med skolan att göra. Man kan uppleva att plötsligt handlar dagstidningar, konstutställningar, privata diskussioner om just det som man samlar material till. Henry Pluckrose har sagt att man ska göra slumpen till sin samarbetspartner. Det gäller i synnerhet nu!
- Sök på nätet
- Sök i SELMA och andra mediekataloger
- Kontakta pedagogiska resurer som IT-/ mediepedagoger eller Naturskola
- Prata med föräldrar i klassen
- Prata med folk i olika sammanhang om temat ni valt

Bestämma temat

Ett bra tema är ett tema som det känns naturligt och lätt att ställa frågor inför. Alla kan inte älska alla teman och tycker inte att varje område är lika angeläget. Ett tema som väcker känslor är bra även om det inte enbart är positiva aspekter som väcks till liv. Det kan till exempel vara:
- En aktuell händelse
- En existentiell fråga
- Något som är viktigt att jobba med i gruppen
- Ett område/ ämne som man vill undersöka

Varför tema?

Skolans kursplaner är formulerade utifrån en ämnesindelning med mål att sträva mot och mål att uppnå. Det finns ämnesvisa betygskriterier som talar om vad varje elev ska kunna. Men i de mer övergripande texterna om undervisning och lärande talas det om skapande av meningsfulla helheter. Tematiskt arbete ger möjlighet till fördjupad kunskap när pedagoger med specialisering inom olika ämnen bidrar till att spegla ett område utifrån många olika aspekter.
- Det visar på samband och sammanhang
- Det integrerar flera olika ämnen
- Ofta inbjuder tematiskt arbete till mer varierade arbetssätt
- Tematiskt arbete inbjuder elever till att dela med sig av sin egen kunskap
- Gruppens samlade kunskap kan tas tillvara och användas i skolarbetet
- Olika teman kräver olika former av redovisning

Torna Hällestad skola

Jag fick jobb i skolan i Torna Hällestad där lärarna sedan flera år undersökt och utvecklat tematiska arbetsformer. Deras arbetsmetoder byggde till stor del på konstnärliga uttrycksformer som bildskapande, dans, drama och andra former av berättande.
En av de första saker som slog mig var att det var som att jobba på en teater. Skolan hade mindre gemensamt med mina egna skolerfarenheter.

Kostymör

Jag hade en annan yrkesidentitet och yrkeserfarenhet när jag började på lärarutbildningen. Under många år hade jag jobbat med teater i kostymateljé, som kostymör och scenograf.
Grunden i teaterarbetet är
- en processartad, narrativ arbetsform med början, mitt och slut
- arbetssättet som består av kreativt tänkande, skapande och gestaltande
- ett gemensamt fokus: Pjäsen som ska produceras

Min lärarutbildning

Med min då ganska traditionella syn på vad som är skola och lärande hamnade jag av en lycklig slump på den ämnesintegrerade varianten av lärarutbildningen i Malmö.
Under hela utbildningen arbetade vi i tematiska kurser som samordnade undervisningen i de olika ämnena.
En kurs kunde t ex heta: Barn, Kultur, Samhälle och vara uppbyggd av kurser i Svenska, pedagogik, bild och idrott.
Kurserna redovisade vi dels i skriftliga arbeten men oftast också i någon form av skapande, pedagogiska situationer som blev konkreta inlärningstillfällen även för våra kurskamrater.
Själva smörjmedlet genom utbildningen var en ständigt pågående diskussion om kunskapssyn och vad som är viktig kunskap.

Varför tema och ämnesintegrering?

”Uppdelningen i ämnen är ett sätt att organisera utbildningens innehåll, men avsikten är inte att skapa gränser mellan dem. Samverkan mellan ämnen är nödvändig för att möjliggöra en allsidig och meningsfull kunskapsutveckling i enlighet med läroplanens värdegrund, mål och riktlinjer.”
(Kursplaner och betygskriterier 2000 Grundskolan s.6, Skolverket)